Meny
bakgrund


Den bästa skandinaviska musiken 2022

Är det här den bästa skandinaviska musiken som gavs ut under 2022? Givetvis kommer en och annan ha andra förslag på låtar som borde ha funnits med. Men då kan man vara med och kanske påverka sammanställningarna framöver genom att mejla förslag till kontakt@skand.land. En ny lista, dock med färre låtar än denna årsöversikt, kommer för varje månad. Om det är vokal musik så ska sångspråket vara något av de skandinaviska språken. Texter till låtarna ligger också tillgängliga genom en länk under låttiteln. Eventuellt svårbegripliga ord har fått en översättning. Om du anser att något ord i texterna är svårbegripligt – på danska, norska eller svenska – mejla in och tipsa så kan vi lägga till en förklaring.
Men här är 2022 års bästa musik! Utan rangordning.

Lyssna på spellistan i Spotify

Sidder der
Iomfro
Text
Iomfro (ett jylländskt sätt att skriva ”jungfru”) är konstnärsnamnet för Alma Kjær Agergaard. Hon slog igenom ordentligt i Danmark under 2021, bl.a. med låten Ægte kvinde. Alma funderar över världen omkring sig och skapar samtidigt riktigt fina poplåtar. Hon skriver om att vara i tjugoårsåldern på tjugotalet, men kanske fler än 90-talisterna kan ta det till sig?

Kroppen som en skål
Annika Norlin
Text
Det kanske är ett orättvist omdöme, men många av Annika Norlins låtar kan liknas vid godståg som far fram. Man vet inte riktigt hur man tar sig ombord. Med Kroppen som en skål bromsar plötsligt godståget in och det visar sig ha en restaurangvagn som är charmerande. Därinne rör sig eleganta beskrivningar av otrohet och små sockersöta melodier ligger uppradade på faten. Annika skriver själv om låten i ett pressmeddelande: ”Jag läste en biografi om Olle Adolphson, pluggade mina pianoackord, mindes gamla saker och så hälldes den här låten ut i mina händer, väldigt snabbt”.

Siste liten
Erlend Ropstad
Text
Erlend Ropstad debuterade i mitten av 00-talet och sedan 2013 skriver han sina låtar nästan uteslutande på norska. Det har därefter kommit nästan ett album om året. De flesta har nominerats till det norska Spellemannprisen. Genom sitt intresse och fallenhet för att mejsla ut låttexter, så har Erland skapat sig ett helt eget uttryck i norsk musik. Han är också en energisk scenartist och avslutade senaste turnén i november på Nalen i Stockholm.

Frykt, mitt barn
Kim Rysstad
Text
Kim Rysstad kommer från byn Rysstad i norska Setesdal. Setesdal är bland annat känt för sin vokala folkmusik som alltså framförs utan andra instrument än rösten. Även om Kim framförallt är folksångare, så har han arbetat med annan musik också. 2019 kom han tvåa i den tv-sända musiktävlingen Stjernekamp. För sitt senaste album Or Setesdal har Rysstad spelat in en rad av sina favoriter ur traditionsmusiken från Setesdal. Frykt, mitt barn är en gammal psalm med text skriven i början av 1600-talet av den danske prästen Bertel Pederssøn. Den framförs tillsammans med Kirsten Bråten Berg.

Viking Leonella
Vasas flora och fauna
Text
Mattias Björkas och hans band Vasas flora och fauna har gjort sig till uttolkare av det vardagliga, men samtidigt aparta. Det märkliga i det vardagliga, kanske. Det fina samarbetet med Folke Nikanor från 2021 – den vackra och skruvat ironiska Blå Donau – följs upp med ett alster i liknande stämningsläge, om en jobbansökan som maskot på en ny Ålandsfärja, Viking Leonella. Bandet tycks finna sig väl tillrätta i Folke Nikanors musikalstrande maskinpark. En ny ljudbild – samma fina texter. Mikael Yvesands bok Häng city från förra året är förresten lite som att röra sig i Vasas flora och faunas värld under några timmar.

Gauast valsen på Nordmør etter Hallvard Ørsal
Over stok og steen
Storspelmannen Halvard Ørsal, från Todalen i Nordmøre, for runt på spelfärder i Sydnorge i början av 1900-talet. Han hade Gauast valsen på Nordmør som paradnummer och den brukade trollbinda publiken. Låten härstammar från en tysk vals och kallas också Tresfjordvalsen, men den går då i dur och saknar den speciella prägel som Ørsal satt på stycket.

Gengangervise
Selsølåter
Text
Selsø är ett lantligt område väster om Köpenhamn. Det är också hem och inspirationsplats för en grupp danska musiker – Selsølåter – som verkar i folkmusiktraditionen kring Roskilde. Den psalmlika Gengangervise är inspirerad av ett tema som återkommer i europeisk diktning, det om en kvinna som återser sin för tidigt döda make vid hans grav. T.ex. återger den danska folkvisan Aage og Elsa och det isländska kvädet om Helge Hundingsbane och Sigrun liknande berättelser.

Sång för Sanjin
Daniel4ever
Text
Daniel Boyacioglu visade redan någon gång på 00-talet att han kan koncentrera verkligheten i sylvassa rader och framföra dem med en sällsynt intensitet. Bandet Daniel4ever består också av Nils Törnqvist från Amason och Markus Jägerstedt. I Sång för Sanjin riktar Daniel sina funderingar till en gammal bekant, med Latin Kings kvarter tjugo år senare som bakgrund.

Voldsom
Fabräk
Text
Att löpa amok och skrämma upp människor som förmodas ha stelnat i sina formar har varit något av ett ideal i kulturen sen åtminstone 1800-talet. Fabräk tycker att det är för tillknäppt och artigt i den danska musikbranschen och försöker således starta ett tumult. Blir resultatet en sån fin liten urladdning som Voldsom så är man nog på rätt spår. I dörren står modern och manar att det här är ju ingen karriär, ”nu må det stoppe!”. Men då har skitungarna på nätet redan spelat musiken hundratusentals gånger.

Himlen kan vänta
Organismen
Text
Kanske är det sant som Organismen säger, att varenda fras han lyckas skriva ner här är sorgsen. Men när det låter så här pass bra så blir man upplyft ändå! Låten är producerad av Viktor Ax. Både han och Organismen har varit med och skapat musik sen åren kring millenieskiftet. Som någon skriver om Himlen kan vänta på Twitter: ”En tidlös å minnesvärd uppvisning i flow å lyrics”.

Orbit
Svaneborg Kardyb
Svaneborg Kardyb från Aalborg består av Nikolaj Svaneborg och Jonas Kardyb. Deras musik är influerad av dansk folkmusik och skandinavisk jazz. De skapar en avskalad musik där rytmer och effektfulla melodier står i centrum. Jazzduon har spelat i Skandinavien i början av året och turnén går vidare i Europa från och med april.

Bjerregaards Skaal
Vegar Vårdal m.fl.
Text
Waldemar Thrane räknas som Norges första egentliga kompositör. 1824 skrev han musik till sångspelet Fjeldeventyret (libretto av H. A. Bjerregaard), som blev en stor succé. Det spelades t.ex. även i Stockholm på 1860-talet. Texten till Bjerregaards skaal skrevs av Henrik Wergeland ett tjugotal år efter att sångspelet hade haft premiär (på en melodi som förekommer i Fjeldeventyret). Wergeland, som ville att Norges skriftspråk skulle bli mera norskt efter unionsupplösningen från Danmark, försöker i texten förklara att Thrane/Bjerregaard i pjäsen väckte den norska anden till liv efter det långvariga danska styret. Thrane blev efter 1800-talet i mycket bortglömd. Detta försöker skivan og tøm så en før Waldemar Thrane råda bot på.

Nogengange
Blikfang
Text
Den danska duon Blikfang debuterade för ett par år sen. På singeln Nogengange som gavs ut i somras låter de som ett stöddigt postpunkband från 80-talet. Orden dansar fram stötvis och elgitarren accentuerar snyggt.

Nya sätt att vägra
Jonathan Johansson
Text
En malström av syntar och dov bas drar ner de inledande stråkarna på Jonathan Johanssons åttonde album till en snabb, underjordisk flod. Maskinerna är Johanssons allierade nu sedan han arbetade om ljudbilden efter den första och akustiska skivan. I texten trängs bibliska bilder med blöjbyten och ett Foodora-bud kraschar in i snöstormen – livets myller. Man anar ett försök från artisten att skapa ordning i det.

Verden vil förgå
Vor suplicas
Text
Träsnidaren Østen Kjørren verkade i Heidal i Innlandet under 1700-talets senare hälft. Vid sidan av sitt trähantverk så fyllde Kjørren en bok med psalmer. Texterna tog upp bibliska motiv och olika händelser kring Kjørren. Verden vil förgå berättar – på en tidstypisk blandning av norska och danska – om en katastrof 1789, då en översvämning och flera jordskred inträffade i Vågå. Ett antal människor dog och ödeläggelsen var stor. Melodin som används skrevs ursprungligen av Hans Leo Hassler i början av 1600-talet och har plockats upp av ett flertal tonsättare. Mest är den bekant från J.S. Bachs Matteuspassion.

Aniara
Jocke Berg
Text
När Kent la ner verksamheten 2016 lovade Joakim Berg syrt och heligt att det inte skulle bli någon soloskiva. Men så kom den ändå. Det var lite för roligt för Berg att spela in, återupptäcka sin röst och skapandeprocessen. Aniara. Titeln antyder en förestående resa. Men samtidigt har goldondern redan tillryggalagt en lång färd genom tiden och rymden. Nya generationer tar vid. Är de starkare och smartare, eller kanske bara nya naiva som tror sig osårbara?

Ved Gjætle-bekken
Lise Davidsen & Leif Ove Andsnes
Text
Författaren Arne Garborg gav ut diktverket Haugtussa 1895 och en inspirerad Edvard Grieg tonsatte ett urval av dikterna och publicerade dem några år senare. Verket följer en ung flickas förälskelse och följande kärleksnederlag. I sångcykelns sista del, Ved Gjætle-bekken, sitter flickan bedrövad vid ett vattendrag och drömmer sig in i bäckens porlande. Världssopranen Lise Davidsen sjunger klart och intensivt. Davidsen och pianisten Leif Ove Andsnes håller ner tempot och framhäver därigenom sångens eftertänksamma tema.

De uforelskede i København
Peter Sommer
Text
”Jag är inte så förtjust i ironi. Det är fegisens gömställe”, säger Peter Sommer i en intervju från förra våren. Men som ett barn av 80- och 90-talen är han marinerad i ironin och den sipprar igenom lite varstans. Det får sägas att det nu inte gör någonting, utan att cynismerna snarare förhöjer de svärtade textraderna i De uforelskede i København. "Så fik vi da prøvet at elske blindt og vildt / og højt som Frelser Tårn / som i hele vejen rundt / Så fik vi da taget den helt store tur / det skulle vi da prøve / indtil det ikke længere var vores tur / de uforelskede i København" sjunger Sommer i refrängen. Bandet Tiggerne driver på och skapar en sinister ljudväv bakom Peters sång.